Följ VTI, Statens väg- och transportforskningsinstitut

Kostnadseffektivt med belysningsstolpar som ger efter vid krock

Nyhet   •   Dec 21, 2017 14:48 CET

Resultat av en VTI-studie visar att eftergivliga belysningsstolpar alltid bör användas på vägar med stora trafikmängder och där hastighetsgränsen är 50 kilometer/timme eller högre. Stolparna minskar skaderiskerna och är mer kostnadseffektiva jämfört med stolpar som inte är eftergivliga.

Forskare på VTI har gjort en internationell litteraturstudie för att förstå hur man i Sverige kan synliggöra samhällsnyttan med att använda eftergivliga belysningsstolpar. Dessutom genomfördes en olycksstudie av kollisioner med belysningsstolpar.

– Stolpar som på olika sätt ger efter vid en krock används som en passiv säkerhetsåtgärd för att minska skaderisken på personer och fordon. Rekommendationer är att först ta bort onödiga och farliga föremål i vägarnas sidoområden, och sedan byta det som är kvar till eftergivlig utrustning, säger Anna Vadeby, forskare på VTI.

Litteraturstudien visar att eftergivliga belysningsstolpar alltid bör användas på vägar med stora trafikmängder och där hastighetsgränsen är 50 km/tim eller högre. Rekommendationen är att alltid välja eftergivliga stolpar vid nyanläggning av väg och vid uppsättning eller utbyte av stolpar längs existerande väg. Inga stolpar bör placeras inom ett vägräckes arbetsbredd.

– Beräkningar i flera länder visar att det är kostnadseffektivt att använda eftergivliga belysningsstolpar utom på vägar med låga trafikmängder eller låg hastighet eftersom skadeutfallet i olyckorna minskar kraftigt, säger Anna Vadeby, forskare på VTI.

Olycksstudien, som baseras på cirka 6 000 skadade personer som på något sätt kolliderat med en belysningsstolpe, visar att de senaste åren har mellan 2 och 5 personer per år skadats allvarligt eller dödats i kollision med belysningsstolpar på det statliga vägnätet. Motsvarande antal på det kommunala vägnätet är mellan 4 och 9 per år. Måttligt skadade är ca 10–15 per år på det statliga såväl som det kommunala vägnätet. Lindrigt skadade är cirka 75 per år på det statliga vägnätet och 150 på det kommunala vägnätet.

Cirka 36 procent av olyckorna med belysningsstolpe på det statliga vägnätet har skett mot eftergivliga stolpar, medan motsvarande värde är 13 procent på det kommunala vägnätet. Skadorna vid krock med eftergivliga stolpar är lindrigare jämfört med de oeftergivliga stolparna. Under tidsperioden 2012 – april 2017 är det få som har dödats eller skadats allvarligt i kollision med en eftergivlig stolpe.

Om studien

En internationell litteraturstudie genomfördes genom sökningar i flera olika databaser. Dessutom gjordes en olycksstudie vars datamaterial baseras på trafikolyckor rapporterade i STRADA där man i fritexten angett att en belysningsstolpe, eller liknande, varit inblandad i olyckan. Tidsperiod: 2003-01-01 till 2017-04-18.

VTI rapport 957

Kontakt: Anna Vadeby 013-20 42 34

Foto: Jan Wenäll, VTI

Kommentarer (0)

Lägg till kommentar

Kommentera