Följ VTI, Statens väg- och transportforskningsinstitut

De sänkta hastighetsgränserna sparar 17 liv varje år

Pressmeddelande   •   Jun 26, 2015 09:18 CEST

Forskare på VTI har studerat hur de förändrade hastighetsgränserna har påverkat antalet olyckor med personskador samt antalet dödade och svårt skadade personer. Enligt beräkningarna har antalet förolyckade personer minskat något mer än förväntat.

Sedan 2008 har det pågått ett arbete hos Trafikverket med att ompröva hastighetsgränserna på det statliga vägnätet. VTI har analyserat långtidseffekter på trafiksäkerheten då hastighetsgränsen har höjts eller sänkts.

– Inför hastighetsöversynen beräknade Trafikverket en minskning med cirka 13-14 dödade per år. Glädjande nog kan vi också se en minskning i den storleksordningen. Totalt har ungefär 17 liv per år sparats på det åtgärdade vägnätet, säger Anna Vadeby, forskare på VTI.

Resultaten visar framför allt på en minskning av antalet dödade på landsvägar som fått sänkt hastighetsgräns från 90 till 80 km/tim. Där har antalet dödade minskat med cirka 14 per år. För de svårt skadade syns däremot inga signifikanta förändringar.

– På motorvägar som fått höjd hastighetsgräns har antalet svårt skadade däremot ökat med cirka 15 per år, medan antalet dödade är i princip oförändrade. Antalet svårt skadade har ökat på alla typer av motorvägar, men det är de smala motorvägarna som har markant sämst utveckling, enligt Anna Vadeby.

För 2+1-vägar med sänkt hastighetsgräns från 110 till 100 km/tim har personskadeolyckorna minskat med cirka 10 per år och de svårt skadade har minskat med cirka 16 personer per år.

Fakta om hastighetsöversynen
I samband med hastighetsöversynen var det främst vägar med låg trafiksäkerhetsstandard och dåliga sidoområden som fick sänkt hastighetsgräns medan vägar med god trafiksäkerhetstandard fick höjd hastighetsgräns. En grundprincip var även att vägar som är viktiga för det regionala näringslivets transporter och arbetspendling har högre hastighetsanspråk.

I en första etapp 2008 fick cirka 100 mil en hastighetshöjning och 250 mil en sänkning. I en andra etapp 2009 fick knappt 170 mil en hastighetshöjning och drygt 1 500 mil en sänkning. Inför hastighetsöversynen antog Trafikverket (dåvarande Vägverket) att höjd eller sänkt hastighetsbegränsning med 10 km/tim skulle ge en ökning respektive minskning av den faktiska hastigheten för personbilar med 4 km/tim. Baserat på dessa antaganden beräknades en inbesparing av 13,5 dödade och 42 svårt skadade per år på det statliga vägnätet.

Studiens genomförande
Studien baseras på olycksstatistik från polisrapporterade olyckor i olycksdatabasen Strada kombinerat med information om vägnätet från Nationell Vägdatabas, NVDB. Metoden som använts är en före-efter studie med kontrollgrupp där förändringen i olycks- och skadeutfall på försökssträckorna jämförs med förändringen på ett kontrollvägnät med oförändrad hastighetsgräns. Med ett sådant försöksupplägg kontrollerar man för generella förändringar över tid och resultaten speglar därför den rena åtgärdseffekten.

VTI rapport 860
Mer information: Anna Vadeby
Foto: Eva Åström, VTI

VTI, Statens väg- och transportforskningsinstitut, är ett oberoende och internationellt framstående forskningsinstitut inom transportsektorn. Huvuduppgiften är att bedriva forskning och utveckling kring infrastruktur, trafik och transporter. Kvalitetssystemet och miljöledningssystemet är ISO-certifierat enligt ISO 9001 respektive 14001. Vissa provningsmetoder är dessutom ackrediterade av Swedac. VTI har omkring 200 medarbetare och finns i Linköping (huvudkontor), Stockholm, Göteborg, Borlänge och Lund.

Kommentarer (1)

    I media får man uppfattning om att det endast är positiva effekter av att sänka hastigheten. Inget om hur mycket mer tid tid vi får spendera i trafiken och vad samhällskostnaden blir till följd av det. Vilket gör tycker bör vägas mot det positiva effekter som blir av hastighetssänkningar.

    I VTI:s rapport framgår att på vägsträckor som sänktes från 90 till 80 minskade antalet döda med 14 per år.
    På samma vägsträckor var trafiken 5138 milj axelparkilometer, vilket motsvarar 4588 milj fordonskilometer.
    Om vi räknar lågt med 1 pers per fordon så spenderar vi 4588000000 / 80 = 57350000 timmar varje år på dessa vägsträckor
    Det är 2549000 timmar fler än innan hastighetssänkningen, även räknat med att hastighetsänkningen i praktiken är bara 4 km/h.
    Om vi lever till 80 så motsvarar en livstid 700800 h. Vi spenderar alltså motsvarande 2549000 / 700800 = 3,6 livstider mer i trafiken efter hastighetssänkningen.
    "Timkostnaden för en försening vid pendling till eller från jobbet landar lågt räknat på runt 300 kronor", Källa: http://www.svd.se/forseningarna-kostar-miljarder
    Räknar vi med det blir kostnaden för det ökade tid vi spenderar i trafiken: 2549000 * 300 = 764 000 000.
    Jag undrar hur många liv som skulle sparas om svenskarna satsade 764 miljoner på sjukvård istället? Kanske fler än 14...

    - Joakim - 2015-06-28 11:17 CEST

Lägg till kommentar

Kommentera